Ölands djurpark

Ska inte komma med massa ursäkter för att jag inte har bloggat men har helt enkelt inte haft tid till det. Och när mobilen strular är det inte så lätt att blogga från mobilen heller. 
 
Men har i vilket fall spenderat dagarna med underbaraste Kajsa! Älskar den människan, så härlig. Och hon är ALLTID glad! Har alltid så j*vla kul med henne :D Idag var vi på ölands djurpark, hade otroligt kul! 
 
Hästarna fick vila idag. Var bara uppe en sväng och tittade till dom. Imon blir det trim i sin vanliga ordning, har sån motivation till det nu vilket är kuul. Ska försöka komma igång med bloggandet lite nu igen, har legat lite på halvfart men nu vill jag igång igen. Hold on...
 
 
/Disa
 
 
 

Min blogg

Att blogga är verkligen hur kul som helst och det har jag alltid tyckt. Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om statistiken utan har verkligen velat blogga dom inlägg som jag vill utan att vara styrd av något eller någon. 

Bloggen är liksom en avspegling av mitt liv i ett mindre format. Här skriver jag om mina tankar, åsikter, vardag, planer, ridpasset, bilder, filmklipp, inspo, och här o nu inlägg. Alltså verkligen allt som jag VILL skriva om!

Jag tror att går man för mycket efter statestiken så blir det så lätt att man tappar motivation. Egentligen skulle man nästan gjort så att man inte fick se statestiken just bara för att köra sitt egna race utan att ha statestiken i bakhuvudet.

Jag tycker verkligen att det är kul när siffrorna stiger, inte för att bli "känd" genom bloggen utan för att nå ut till så många som möjligt. Det är den ända andledningen, jag VILL skriva ut mitt liv här för att jag vill att andra ska läsa och få ta del av mitt liv. 

Men vissa människor förstår tyvärr inte att vi bloggare har ett liv också. Vi kan inte uppdatera varje sekund, så är det bara. Så det jag vill med detta inlägg var att man kanske inte alltid kan uppdatera 7 inlägg om dagen, ha förståelse för det! Man kan heller inte skriva peppinlägg varje dag. Jag är väldigt noga med att allt ska komma från hjärtat när jag skriver och inte utefter någon mall! Det är inte varje dag man har speciella tankar eller speciella känslor. Vill bara att ni ska ha förståelse för det, även om jag kanske försöker lägga ca 5 inlägg om dagen kanske det inte alltid blir så och det kan inte alltid vara toppklass på alla inlägg heller. Inläggen blir som bäst när man inte "försöker hitta på något inlägg". Promise!  


/Disa

<3

Omringa dig med människor som tror på DIG! Som skapar chanser åt dig eller som stöttar i alla beslut du tar. Inte sånna som utnyttjar dig till sin egen fördel. Just sayin!
Jag har!


/Disa

Många hästar ridna

Idag har 4 hästar ridits. Tycker det är väldigt nyttigt att rida många olika, ju fler ridtimmar, desto bättre.

Först red jag 2 fina tävlingsponnys, en c-ponny och en d-ponny då tjejen som äger dom hade brutit armen. Väldigt fina ponnyer och mycket välridna! Ska rida dom lite fler gånger denna veckan.

Därefter red jag Beuty, uteritt. Massa fokus på lydnad och form på henne, även min egen sits. Hon var helt galet pigg! Tillsist red jag fina Diablo! Gick mycket bättre idag :)

Imon rider jag tidigt på morgonen. Ska rida både Empan och Beuty och så fortsätta longera Vilja och Laura. Därefter sticker jag till Kajsa! 


/Disa

Dagens outfit



/Disa

Fotografering del 2

Alla bilder är fotade av Joanna Kohnen!
 
Älskar denna ponnyn oändligt <3
 
/Disa
 

Fotografering del 1

Alla bilder är fotade av Joanna Kohnen!
 
 
/Disa
 

Galet taggad på ridningen nu!

Hästarna går helt galet bra nu! Empan och jag har legat i världens svacka i ett par veckor nu och det har nästan känts omöjligt att lösa och nu när jag heller inte tränar för någon på sommaren så blir det ju såklart extra svårt att lösa det. Men hört arbete lönar sig och nu känns det som allt bara faller på plats igen.
 
För bara några dagar sen bröt jag ihop efter bara några minuter av ett ridpass, även om jag fortsatte kämpa så var det inte med någon glädje utan jag blev bara frustrerad och besviken efter varje pass jag gjorde på henne.
 
Men nu känns det riktigt J*VLA bra! Har fått tillbaks sån motivation för denna sporten igen, har en bra plan varje sekund jag sitter på hästryggen vilket gör mig ännu mer motiverad och jag VET VAD JAG VILL.
 
Jag märkte på mig själv att när vi var i den där dumma svackan så red jag inte, jag slutade rida. Jag bara åkte med, och det kände jag. Men eftersom motivationen låg på botten så tyckte jag inte att det var kul och orkade inte heller göra något. Men nu när hon började lossna så steg min motivation och det gjorde att jag orkade rida för att jag kände att det var kul, jag orkade planera varje sekund på hästryggen och jag orkade kämpa! Nu vet jag vad jag vill med varje ridpass och jag vet vad jag ska träna på, igår när jag trimmade Empan dressyr så hade jag planen uppbyggd att jag ska träna mycket tempoväxlingar och övergångar, samtidigt som lösgör och lägger fokus på MYCKET volter och flyttningar o verkligen få henne med mig. Och jag gjorde det hela passet! Jag var fokuserad på vad jag skulle göra hela tiden. Jag red med mycket ben och fick verkligen med allt, och plötsligt så gick ponnyn som aldrig förr!

Så det här känns galet bra nu! Jag vet att hårt slit lönar sig. Både Empan och Beuty ska ridas NOGRANNT varje dag och att jag håller fokus hela tiden och har en PLAN och delmål för varje ridpass. Emp o Beuty tränar på helt olika grejer då dom är helt olika varandra, viktigt att anpassa sig efter den häst man sitter på.

Japp, nu kör vi! En dag ska jag allt bevisa att det allt slit jag lägger ner på hästarna hemma ska belöna sig på tävlingsbanan också. Let's go!




/Disa

Smakprov från fotografering





Joanna var o fotade mig o Empan i torsdags. Fick lite smakprov, resten dyker upp snart. Galet fina bilder!

/Disa

Bilder från tävlingen

Alla bilder är fotade av Sara Carlsson!
Blogg.se försämrar kvalitén nåt kopiöst.
 
/Disa

Tävlingsresultat 18 juli

Bestämde oss typ 2 dagar innan tävlingen att Beuty skulle få åka på superhelgen. Tänkte först ta med Empan men jag känner att vi inte är riktigt redo för att komma ut ännu. Men sen visste jag inte heller hur det skulle gå med Beuty då vi bara har hoppat 2 gånger tillsammans någonsin så det fick bli helt "spontant".
 
Vi kom dit och jag efteranmälde, lastade ut och hon var coollugn. Red fram och hon kändes precis som hon brukar göra hemma. Empan är nämligen en helt annan häst på tävlingsbanan än hemma. Jag var lugn på Beuty men såklart väldigt nervös, men det kändes som sagt väldigt bra när jag red fram. På framhoppningen satt allt, vi fick till bra språng hela tiden så slapp hoppa fram så mycket.
 
På banan blev hon lite "trögstartad" så fick snurra igång henne lite från början och känna så att hon verkligen var med. Men när vi vände upp mot första hindret så drog hon på och verkligen tog tag i hindret och hoppade stoort över. Kom lite nära på 2an med löste det bra, resten av banan flöt på väldigt bra och vi nollade lugnt!
 
Hoppa kan hon verkligen, men det är mer detaljer som rytm och att verkligen komma rätt på hindrerna, att byta galopp och sådär. Men det kommer! Det här var ju bara första tävlingen och det var första lokala hopptävlingen någonsin för henne så det var verkligen en bra debut för oss och henne! Hon ville inte ens följa med hem sen...
 
Jag är väldigt nöjd och ska troligtvis iväg nästa helg också!
 
 
/Disa
 
 
 

Morning sunday

Tog sovmorgon imorse, har inte gjort det på evigheter. Mår inte helt ok, har lite ont i halsen o så.. Skulle egentligen på fest igår men eftersom jag var så himla trött och inte mådde 100 bra så sket jag i det.

Idag ska bara Empan ridas, Beuty vilar. Eftersom Emp har gått såååå bra dessa två dagar så rider jag ut en sväng på henne.

Sen ska vi till farmor o farfar o käka. Bloggar snart, är så galet taggad på bloggen o livet nu att jag typ spricker. Så taggad att jag typ får panik och inte kan göra något alls istället, haha! 

Smakprov från fredagens tävling med Beuty.
Foto: Sara Carlsson.

/Disa

Lördag

Red en kompis ponny imorse. Lösgjorde o sådär. Är nu påväg till kusinerna. Har ipaden med mig så kommer fixa inlägg.

Hörs snart!



/Disa

Dagens tävlingsresultat med Beauty


Kommer igång med bloggandet normalt imon igen. Men Beauty var galet bra idag! Skriver imon, godnatt

/Disa

Nej hästsverige, nu kokar jag över

Först dem nya, knäppa SM-reglerna och nu detta. För er som inte vet så har ridsportsförbundet utökat ponnyåren till 20 år, så C- och D-ponnyryttarna tävlar i två kategorier, 8-16 år och 17-20 år. 
 
Först tänkte jag SHIT VAD BRA!

Men nu tycker jag raka motsatsen!
 
För några dagar sedan skulle jag rida ponny tills det året jag fyllt 18, då skulle jag verkligen hinna med mina mål på ponny utan att behöva stressa.
Häromdagen när åldern ändrades till 20 tänkte jag, vad bra, nu har jag ännu mer tid och kommer inte behöva stressa.
Nu däremot, efter att ha läst reglerna en gång till känns det som att allt knappt är värt något längre, som att man kan lägga ned med detsamma. 
 

Varför tänker jag så och varför blev det inte bra med åldern 20 år? 

Jo, för att nu är det fritt fram för de rika, de som har råd att köpa både en och fler ponnyer i toppklass samt fina storhästar att gå över på som junior, att ta över sporten.
 

Varför? 
 
För att nu kan alla vi andra bara ge upp. Vi som inte har råd att köpa färdiga hästar..
Jag visste att Deaz skulle kunna gå de högsta klasserna en dag, det var därför jag köpte honom. Men han behövde TID och den tiden var jag beredd att lägga ner och kämpa för.
 

Grejen är den, att för ryttarna över 16 år, alltså kategorin 17-20 försvinner SM och liknande. Då blir det som att den "lilla" kategorin försvinner, där kan man inte längre sträva mot mål osv på samma sätt. Det blir mer som en hobbykategori för dem som inte vill släppa sina ponnyer.. 
Så nu blev mina "seriösa" ponnyår som nyss var 4 endast 2, eller?
 
Det känns meningslöst att tävla i kategori 2 eftersom man inte längre för rida SM och liknande och därför inte kan ha det som mål.
 
Varför kommer de rika att ta över sporten?
 
För att de är dem enda som har råd att köpa färdiga hästar, och för oss andra som kämpar oss upp i klasserna kommer det bli SÅ HIMLA TUFFT för att nå sina höga mål och ta oss upp på en grönare häst. Vi kommer helt enkelt inte hinna med att ta oss upp till toppen innan vi hamnar i kategori 2 och därefter bara kan tävla för "hobbyns skull" känns det som.
 
De andra länderna har åldersgränsen 16 år, men det var alla medvetna om INNAN de köpte ponny.
För mig känns det som att få en kniv i magen rättare sagt ^^
 
 
Så småningom vet väl alla att kategori 2 kommer falla bort och det kommer bli som i alla andra länder, 16 år. 
 
Jag tycker att svenska ridsportförbundet kör med dubbelmoral, den som inte vill släppa sin ponny efter 18 år hade redan INNAN tillgången att "uppgradera" sin ponny och TÄVLA MOT STORHÄSTARNA..
 
Jag vet inte om jag vill det här längre, vad kämpar jag ens för?
 
Nu då, har jag endast 2 år kvar med min soulmate? Den ENDA PONNYN I UNIVERSUM JAG VILL DET HÄR MED, SOM JAG VILL KÄMPA MED?
 
Allt slit, alla pengar som man lagt ned, ALLT, är ALLT förgäves? 
 
Denna sporten är så JÄVLA SJUK och jag är riktigt besviken på svenska ridsportförbundet och svensk ponnysport. 
 
Vart ska det här sluta? Jo,snart finns nog inte många ryttare kvar på högre nivå, endast de som har råd att köpa färdiga hästar vilket inte många har. Detta ska väl vara en sport där många kan kämpa sig upp och ha mål, i framtiden kommer allt endast avgöras av hur ekonomin ser ut. 
 
 

/Saga